Dag 15 - Sista dagen i Watamu

Idag var en härlig dag. De flesta av oss började nämligen med att gå upp tidigt för att klockan nio åka iväg på snorkling. Turen skulle gå på 1500 KES = 138 SEK. Så efter frukosten bar det av mot korallrevet. Vi kom iväg efter nio och om vi hade väntat en kvart till innan avgång hade vi inte kommit ur viken då vatten sjunker. På båten blev vissa av oss bemötta av en slags handgest och därefter blev det att sjunga "Jambo Bwana" vilket är en känd låt i Kenya. Resan skulle stanna på ett ställe innan vi fick snorkla och det var för att vi var tvungna att stanna på en strand för att betala inträde till Nationalparken och som innan så är det lika obehagligt när männen i armékläder sitter med vapen och stenhårda ansiktsuttryck. Men vi fick komma in.
När vi kom till korallrevet var det redan ett annat turistgäng där men de åkte ganska tidigt därifrån vilket då betydde att vi fick en liten stund för oss själva. Jag var lite orolig för att snorkla då jag har ont i min fot men efter att den blev lindad så blev det inga större problem, förutom att jag fick en ful solbränna där lindan varit. En del av oss 
började skrika när stora fiskar kom så många skratt bjöds det på. Vi såg många fiskar som t ex Dorisfisken från Hitta Nemo. Som hjälp för att se alla fiskarna fick vi torrt bröd som vi kunde mata dem med, vilket var en stor succé.
Efter snorklingen släpptes vi av på samma strand vi fixade inträde till korallrevet då vattnet sjunkit så mycket. Så mitt i varmaste solen gick vi tillbaka till hotellet där vi resten av dagen låg och sola/vilade för att på kvällen ha våran sista föreställning i Kenya.
Föreställningen gick jättebra och slutade med att Pia sa att det var den mäktigaste av dem alla. Enda med föreställningen var att i slutet dök en stor skalbagge upp som gick runt på dansmattan och nästan alla dansare uppmärksammade den. En gång kände jag den under foten och på slutnumret stod den i mitten av mattan så ett riktigt störmoment... (Kan bara påpeka att ingen mosad insekt låg kvar efter showen).
Efter föreställningen blev det att fira med en tropisk drink för sista förestälnningen och för hemfärden imorgon :).
 
 
 

 
 

Dag 7 - Mathare

Hej! Idag åkte vi iväg mot Mathare. I Mathare finns ett stort slumområde som vi gick igenom men innan det så hälsade vi på ett barnhem som ägdes av Auntie. 
 
Auntie startade det hela med att hon började ta in några barn till sitt hem för de inte hade något, så efter tiden flyttade fler och fler barn in som ledde till att hon startade ett barnhem. Nu har hon ca 300 barn som bor på barnhemmet och ännu fler som kommer dit för undervisning. 
Barnhemmet har under åren byggts på och förbättrats. T ex senast De Geer hälsade på så hade de inga staket på övervåningarna men nu var det fixat. 
Nu när vi kom så välkomnades vi med öppna armar från Auntie åh jisses vilken personlighet hon hade. Hon visste precis vad hon ville och uttryckte sig själv med hela kroppen, en sådan härlig person. Hon ledde oss upp till deras bibliotek och började berätta att hon har tagit hand om flera barn och några av dem är Miche som hjälper oss runt i Kenya och likaså Anthony som hjälpte oss idag i slummen och har som projekt att försöka bygga ett hälso och konst center. Båda dessa pojkar fick undervisning hos Auntie när de var små.
 
Efter att hon berättat om olika saker så fick vi gå vidare till ett klassrum där det var fullt med barn runt åldern 3-5. Vi möttes av sång och därefter starka, nästan skrikande barnröster som rabbla upp alfabetet, därefter siffror och sen kroppen. Lärarna tänkte bara alfabetet men barnen körde bara på och rösterna höjdes för varje ord. Därefter märkte de att vi hade kameror så då blev det många miner och många hojt på swahili som sa "ta kort på mig, ta kort på mig!".

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
När barnen gjort det ett tag så försvann en del för att äta mat och en del stannade kvar. De som stannade kvar tyckte att det var dags för att leka så vissa barn tog solglasögonen från oss och spexade, sprang iväg och komma tillbaka med ett stort leende.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rida på Julias rygg var en rolig lek.
 
Efter barnhemmet blev det dags för del 2, slummen. 
Slummen var någonting helt annat. 
I slummen hörde man inga starka glada röster som ropade ut alfabetet. Här möttes man av den starka stanken av avföring, skräp överallt och röster från påverkade människor som sa hej och frågade hur vi mådde. Här kände man sig inte säker och kunde ha skoj. Här var det att hålla sig på vakt och hålla i kameran. Vi var bara två som gick med kamera för säkerhetens skull och vi skulle vara försiktiga att fota då folk kan bli arga och en del attackera.
Vi gick med två säkra personer, Miche och Anthony som är uppväxta i Mathare och känner de flesta så med dem var vi säkra.
Vi gick ett tag på en stor väg tills gruppen plötsligt stannade. Först undrade jag varför men sedan såg jag att de som ledde oss ville visa oss något men för att få se så fick vi inte fota. Där nere var det nämligen en olaglig spritproduktion som vi skulle få se. Det stod två stora svarta dunkar över eld som innehöll hembränt sprit som med hjälp av andra fylldes i dunkar som gick till folket som betalade 20ksh för det vilket motsvarar ungefär 18kr. 
Vi stannade inte länge då det kändes lite otäckt så med lärarna runt om tog vi oss tillbaka till vägen och fortsatte turen tills vi kom till en högre höjd. Där stannade vi en kort stund för att se hur stor slummen var med alla plåttak. Det var så shockande att se hur mycket hus det var och hur man i baktanken har som påminnelse att det är folk som under varje tak är fattiga, knappt får någon mat, kanske drogar, kanske blir misshandlade och på nätterna sover på bar mark. Mer än så hann man inte tänka förrän det bar iväg mot bussen. I bussen märktes det att folk var tagna av både värmen och det de sett för efter 10 min hade nästan alla somnat. 
 
 
 
 


 
 
 
 
 
 
/Klara
 

Dag 6 - Kirigiti

Nu har vi haft vår andra dansföreställning, denna gång på Kirigiti "Rehabilitationcenter for women". Det är ett typ av kvinnofängelse för barn mellan 10 till 17 som är där av olika andledningar. Det finns de som behöver skyddas och de som brutit mot lagen. 
 
Jag tycker att föreställningen gick bra bortsätt från den skollheta dansmattan och den gassande solen. Efter att vi fått andats ut lite satte vi oss i olika mindre grupper och pratade om vad de tyckte om föreställningen och dess budskap. Besöket avslutades med att vi fick höra en fin dikt av några av flickorna.